Den ökade trenden för träbyggande är positiv ur klimathänseende och för att skapa hållbara och hälsosamma byggnader där folk bor, arbetar och vistas. De riktigt stora träprojekten tar för sig i forma av höghus och hela stadsdelar, något som oroar vissa aktörer.
Läs mer: Brinnande intresse för uppdaterade brandskyddsregler>>
Försäkringsbranschen har uppmärksammat att bränder som har inträffat i byggnader med fyra våningsplan eller fler och där den bärande stommen inklusive bjälklag främst utgörs av brännbara material har orsakat mer omfattande skadeutbredning och högre skadekostnader jämfört med byggnader i obrännbara material. En bidragande faktor är bristande krav på egendomsskydd i svensk bygglagstiftning, menar Länsförsäkringar som utökat brandskyddskraven på den här typen av byggnader som projekteras från den 1 januari 2023.
– Bygglagstiftningen tillåter byggmaterial som är brännbara och Länsförsäkringar ser en trend med kraftig ökad förekomst av höga flerbostadshus och andra byggnader som uppförs i brännbara material, oftast trä, säger Anna Dahlström, riskingenjör på Länsförsäkringar.
Anna Dahlström, riskingenjör på Länsförsäkringar. Foto: Länsförsäkringar
Även om försäkringsbolaget ser positivt på utvecklingen av byggnader med förnyelsebart material menar de samtidigt att om en hel byggnad förväntas bli totalskadad i händelse av en normal lägenhetsbrand är det varken klimatsmart, hållbart eller någon långsiktig lösning. Därför inför Länsförsäkringar bland annat krav på automatiskt släcksystem i vissa byggnadstyper för att dämpa brandförloppet, minska skadorna på den bärande brännbara stommen och begränsa skadeomfattningen. Det innebär att det ställer högre krav på egendomsskydd än lagstiftningen.
– Våra nya brandskyddskrav syftar till att både minska risken för stora skador och den negativa miljöpåverkan som en brand för med sig. Givetvis är det viktigast att ingen människa skadas till följd av brand men vi vill också att de byggnader som uppförs är så motståndskraftiga som möjligt och långsiktigt hållbara, säger Anna Dahlström, och fortsätter:
– Som försäkringsbolag är vår roll att kunna bidra till ett tryggt och hållbart samhälle, genom att erbjuda försäkring och att fastigheten därmed kan återställas efter skada.
Brandskyddsföreningen har lyft frågan om höga trähus under tio års tid.
– På senare tid har vi haft flera stora bränder där flerbostadshus blivit totalförstörda och måste rivas. En brand i en träbyggnad får otroligt stora konsekvenser. Det tar tid för en brand att ta sig in i själva träkonstruktionen, och under den tiden hinner man utrymma byggnaden, men när branden väl tagit sig så brinner det rejält och det finns risk för totalskada, säger Ville Bexander, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.
Liksom Länsförsäkringar ser han gärna ökade krav på sprinklersystem.
– Konventionella sprinklersystem (enlig regelverket SBF 120:8) är mer driftsäkra, är heltäckande och är ett utmärkt skydd för både människor och egendom eftersom de aktiveras tidigt vid brandkällan och förhindrar att elden sprider sig in i konstruktionen. Dessutom krävs mindre vattenmängder vilket gör att man slipper stora vattenskador på byggnaden. Nackdelen är att det är ett dyrt system att installera, men trots det är det fler och fler byggherrar som väljer att sprinkla även om det inte är ett krav.
En annan aktör som följer Boverkets översyn av de nuvarande byggreglerna med stort intresse är Flameguard, som utvecklar och säljer brandskydd. Ett område som Boverket tittar specifikt på i sitt ”förslag till föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader” är dolda utrymmen.
– Felaktigt formulerat föreskrivande av brandskydd i luftspalter är ett akut och omfattande problem som branschen omgående måste lösa. Det råder idag stor förvirring i föreskrivande led om vilka brandskyddslösningar som verkligen ger erforderligt och efterfrågat skydd i enlighet med BBR och där man i god tro förlitar sig på tillverkarnas marknadsföring när det är dags att välja brandskydd, säger Peter Ekström på Flameguard.
Enligt honom föreskrivs det nästan alltid “brandsvällande lister/ svällband EI30” för att brandsäkra en takfot.
– Det är dock en totalt omöjlig föreskrift, eftersom svällband och lister per definition aldrig kan uppnå den brandklass (EI) som skrivs i formuleringen.
Den felaktigt formulerade kravställningen ger oönskat utrymme för tolkning av vad som faktiskt är föreskrivet, menar han.
– Trots att det numera finns ett flertal olika EI-klassade brandskyddslösningar på marknaden så föreskriver man av okunskap fortsatt brandskydd med lägre säkerhet som inte riktigt svarar mot de krav som finns på byggnadens säkerhetsnivå i enlighet med BBR.
Bild: Hänvisning till brandtätning av typen ”svällband” och angiven brandklass ”EI 30” - en omöjlig ekvation som lätt skapar förvirring och ger utrymme för oönskade tolkningar vid val av brandskyddslösning till projektet, menar Flameguard.
FAKTA
Länsförsäkringars nya krav
Länsförsäkringar ställer från och med 2023-01-01 utökade brandskyddskrav för att en lämplig skyddsnivå ska uppnås i byggnader med fyra våningsplan eller fler och där den bärande stommen inklusive bjälklag främst utgörs av brännbara material.
Alla byggnader och projekt är unika, oavsett byggnadsmaterial och byggnadstyp, varför en risk- och konsekvensanalys för en specifik byggnad är nödvändig. Vilka krav som blir aktuella i det enskilda försäkringsfallet kan skilja sig från fall till fall.
Här kan ni läsa mer detaljerat om Länsförsäkringars krav>>