När Byggfakta ställde frågor till byggbranschen om miljöcertifieringar av byggnader och hus visade det sig att över en tredjedel, av både de privata (34 %) och offentliga (36,4 %) byggherrarna, tror att andelen miljöcertifierade byggprojekt och fastigheter kommer att öka under 2024.
Enligt Lotta Werner Flyborg, vd Sweden Green Building Council (SGBC), finns flera naturliga förklaringar till att intresset håller i sig trots tuffa tider på byggmarknaden.
– När det inte byggs lika mycket nytt är det viktigt att se över och kvalitetssäkra de byggnader man redan har, säger hon.
"Hos oss har vi inte märkt av någon byggkris. 2023 har varit vårt bästa år någonsin"
Lotta Werner Flyborg, vd SGBC. Foto: SGBC
Snarare är det så att bostadskrisen har gynnat SGBC:s verksamhet.
– Hos oss har vi inte märkt av någon kris hittills, 2023 har varit vårt bästa år någonsin. Vi vet ju att nybyggnation av framför allt bostäder har gått ner, men av det som byggts, har det funnits en stor efterfrågan av miljöcertifieringar. Däremot har vi börjat se en mindre nedgång av registreringar efter jul.
Förklaringen är, enligt Lotta Werner Flyborg, att det är ett ypperligt tillfälle att utveckla och förvalta det bestånd man har i tider då man inte bygger lika mycket nytt.
– Genom att miljöcertifiera byggnader höjer man värdet och attraktionen på sin fastighet. Idag ökar också efterfrågan på miljöcertifierade kontorslokaler. Många internationella företag, vill endast hyra i miljöcertifierade kontorslokaler. Man kvalitetssäkrar och riskminimerar också byggnaden gentemot till exempel banker och försäkringsbolag vilket kan ge gynnsammare villkor.
Miljöbyggnad iDrift ökar mest
Att just Miljöbyggnad iDrift är den certifiering som ökar mest bekräftar denna teori.
– De senaste åren har vi sett en dubblering av denna certifiering som hjälper fastighetsägare att arbeta med sitt befintliga bestånd och energieffektivisera, sänka kostnader och kvalitetssäkra för att t ex få bättre finansieringsvillkor, menar Lotta Werner Flyborg.
Miljöbyggnad iDrift är den certifiering som ökar mest, enligt SGBC.
Hon lyfter samtidigt ett aktuellt samarbete med försäkringsbranschen. Försäkringsbolaget If har nyligen utvecklat ett samarbete med SGBC vad gäller tjänsten Hållbart bygge, där If lutar sig mot certifieringssystemen Miljöbyggnad och BREEAM-SE.
If:s syftet är att ge en extra motivation i form av ekonomiskt stöd när en företagskund ska bygga upp en kommersiell fastighet efter en olycka eller större skada på en byggnad.
Något annat som driver på miljöcertifieringar är de olika EU-direktiven inom hållbarhetsområdet. EU:s taxonomiförordning är ett klassificeringssystem som fastställer kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) reglerar hur vissa företag ska rapportera information om hållbarhet i sin årsredovisning och det nya EU-direktivet Green Claims ska stärka trovärdigheten i hållbarhetskommunikation i syfte att minska så kallad greenwashing.
Konsulterna har en stor uppgift i att hjälpa fastighetsägare med certifieringsprocessen
– Dessa krav kommer att styra oss alla mer framöver. Materialleverantörerna har redan krav på att redovisa EPD:er (miljövarudeklarationer).
I Byggfaktas undersökning sticker materialleverantörer, tillsammans med konsulter, ut som målgrupper som ser ett extra stort värde av miljöcertifieringar, och enligt dessa är det viktigt att vinna uppdrag relaterade till miljöcertifierade projekt. En dryg fjärdedel av leverantörerna (27,6%) och konsulterna (27%) svarar att det är ”mycket viktigare” att ha koll på och vinna uppdrag relaterade miljöcertifierade och mer hållbara byggprojekt nu.
– Vi märker också av ett stort intresse från teknikkonsulter genom att många går våra utbildningar. Konsulterna har en stor uppgift i att hjälpa fastighetsägare med certifieringsprocessen. Samtidigt är bygg- och fastighetsbranschen en bransch som har det tufft nu.
I Byggfaktas projektdatabas finns information om miljöcertifieringar för olika projekt.
FAKTA: Status för olika miljöcertifieringar, enligt SGBC:
Miljöbyggnad är SGBC:s vanligaste certifiering. Bild: SGBC
Miljöbyggnad: Den största miljöcertifieringen för byggnader i Sverige. Efter registrering, preliminärcertifieras byggnaden på ritning. Slutlig certifiering sker efter verifiering av uppnådda värden då byggnaden är klar och inflyttad samt varit i drift ett år, då byggherren behöver bevisa att man klarar av att nå upp till uträknade värden.
Miljöbyggnad iDrift: Det här är den certifiering som ökat mest det senaste året och passar dem som vill arbeta med och utveckla sitt befintliga bestånd, genom att energieffektivisera, sänka kostnader och kvalitetssäkra för att t ex få bättre finansieringsvillkor.
Breeam-SE: Certifiering sker enligt svenska regler, men eftersom det är ett internationellt brittiskt system passar det bra om man vill att byggnaden ska bli internationellt jämförbar. Detta system är stort inom EU. Det senaste året har vi sett en ökning av logistikbyggnader i systemet.
Breeam Infrastructure: Certifieringssystem för anläggning och infrastruktur, med ett mindre intresse i Sverige. Utbyggnaden av tunnelbanan kommer att certifieras enligt detta system. I Norge används systemet betydligt mer i utbyggnaden av vägnätet.
NollCO2: Den certifiering som är svårast att klara av då den hanterar koldioxidutsläpp och klimatpåverkan över byggnadens hela livslängd, men trots detta har denna certifiering också vuxit de senaste åren. NollCO2 är en top up-certifiering, vilket betyder att den måste kombineras med de bredare systemen Miljöbyggnad, Breeam, Leed eller Svanen. Den som vill uppnå kraven i den här certifieringen behöver verkligen arbeta med innovation och nytänkande för att klara av den.
Citylab: Här certifierar man hela stadsdelar vilket kräver ett samarbete mellan olika aktörer.
Leed är den amerikanska motsvarigheten till certifieringssystemet BREEAM. SGBC samordnar och utreder frågor och kriterier för den svenska marknaden, men certifieringen sker i USA.
Green Building mäter endast energi. I dagsläget går det inte att nyregistrera i detta system, utan endast återrapportera värden. SGBC har beslutat att lägga ner systemet under 2025, då det anses vara alltför enkelt och inte bidrar tillräckligt till den gröna omställningen.
Vill du ta del av hela Byggfaktas undersökning som utöver frågor om miljöcertifieringar även handlar om hållbarhet, återbruk, energieffektivisering, transparens och utmaningar i byggbranschen?
