Byggprognosen från Byggfakta/Prognoscentret innehåller bedömningar för bostads-och lokalbyggandet samt rot-marknaden för flera år framåt.
Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret och en av prognosmakarna, avslöjar här lite av innehållet från rapporten, som släpps den 5 november 2024.
Vad sticker ut i prognosen?
– Jämfört med förra prognosen som kom i augusti tror vi nu att vändningen i svensk ekonomi sker mot slutet av 2024 i stället för under hösten. Hushållen har inte visat tecken på investeringsvilja ännu men framtidstron är ändå stark. I byggsektorn ser nuläget också lite sämre ut än vad vi tidigare trott men även där är optimismen om framtiden på uppåtgående. Som motvikt sänks däremot räntorna mer och snabbare vilket så klart är positivt.
Vad har vi för bostadsmarknad att vänta de kommande åren?
– Situationen för bostadsbyggandet har förbättrats jämfört med förra året och påbörjandet av nya bostäder har bottnat. Men någon överraskning på uppsidan har inte skett och i huvudsak står sig bilden från förra prognosen. Räntesänkningarna förbättrar marknadsförutsättningarna genom att stärka upp efterfrågesidan såväl som underlätta projektkalkyler, men likväl innebär det inte en återgång till den situation som var innan inflationen började ta fart. Det gör sammantaget att vi ser en gradvis återhämtning från låga nivåer, men inte en återgång till det höga bostadsbyggande som var tidigare.
– Samtidigt pågår det ett arbete i regeringskansliet för att öka andelen småhusbyggande samt att se över amorteringskravet och kapitalinsatsen för förstagångsköpare, så strukturella förändringar kan vara på gång som förändrar hur bostadsmarknaden fungerar. Man kan dock konstatera att än så länge saknas det effektiva åtgärder som ökar bostadsbyggandet.
Mårten Papplia, analytiker. Foto: Prognoscentret
Hur ser det ut med övrig byggnation?
– Vi reviderar ned lokalbyggandet för åren 2024-2026. Inkommande statistik och nya bedömningar har visat på en tydligare inbromsning av byggandet av industri-, kontors- och lagerlokaler jämfört med vår bedömning i augusti. Det har byggts ganska mycket under åren 2021-2023 så nedgången sker från historiskt höga nivåer. Trots nedrevideringarna och större osäkerheter i industrins gröna omställning förväntar vi oss en fortsatt hög byggnation av industrilokaler.
Hur förväntas rot-marknaden utvecklas?
– Vi ser att rot-marknaden för bostäder sakta men säkert rör sig åt rätt håll, även om utvecklingen tar längre tid än vad vi hade hoppats på. Vi gör små revideringar av föregående prognos, lite svagare uppgång för 2024 men lite starkare tillväxt under 2025 och 2026. Riksbankens förändrade penningpolitik börjar nu göra avtryck och transaktioner på andrahandsmarknaden för bostäder rör sig uppåt samtidigt som försäljningen i byggmaterialhandeln har bottnat och nu vänder upp. För lokaler är rot-situationen rätt likartad som i tidigare prognos där vi väntar oss ökad aktivitet under prognos-perioden, inte minst med tanke på kommande implementering i svensk lagstiftning av EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv.
Är det några särskilda kategorier och regioner där det ser ljusare ut?
– Det är framför allt byggandet av flerbostadshus som bidrar till uppgången i byggmarknaden framöver, men det beror delvis på att raset i bostadsbyggandet mellan 2021-2023 var så stort. Det sker bland annat politiska försök att skapa bättre marknadsförhållanden för att stimulera till ökat bostadsbyggande där arbetskraften växer och folk vill bo. Detta är värt att hålla ett öga på då det förhoppningsvis är framgångsrikt och kan bidra till en allmän utveckling för förbättrade förutsättningar till bostadsbyggande i hela Sverige.
– I norra Sverige fortgår den omfattande gröna omställningen där mycket redan sker och mer kan förväntas. Vi har också fördjupat oss i energirenoveringar och försvarsinvesteringar där vi inom båda områden ser en stark tillväxt framöver.
Kan du berätta om någon framtidsspaning efter prognosperioden?
– Ökat fokus på klimat och miljö gör att vi förväntar oss en mer positiv utveckling för rot-marknaderna än för nybyggnationsmarknaderna på längre sikt mot år 2030, genom bevarande, konvertering och återanvändning av befintliga byggnader snarare än att bygga nya. Gällande de lägre befolkningsprognoserna från SCB så kan det påverka bostadsbyggandet på längre sikt men knappast på kort sikt. Då är den ekonomiska utvecklingen och rörligheten på bostadsmarknaden viktigare. När det gäller skolor förväntar vi oss att befolkningsprognosen som visar på att gruppen skolbarn nu kommer minska påverkar byggandet nedåt på sikt. Vård och äldreomsorg kommer dock behöva byggas ut då särskilt gruppen över 80 år ökar framöver.
Utdrag ur rapporten:
◾ 2025 och 2026 ökar investeringarna, främst drivet av ett bostadsbyggande som gradvis börjar ta fart igen.
◾ Prognosen för nybyggda lokaler justeras ned även om nivåerna förblir höga. I år väntas påbörjandet bli cirka 3,9 miljoner kvm.
◾ Hushållens ROT-investeringar är fortfarande låga, men ökar 2025 då antalet bostadstransaktioner kommer igång och hushållens ekonomi förbättras.
◾ ROT-investeringarna i lokaler vänder också uppåt från och med nästa år, främst drivet av ett underhållsbehov i skol- och vårdbyggnader samt energirenoveringar.
Fakta Byggprognosen:
I Byggprognosen från Byggfakta/Prognoscentret får du bedömningar för bostads-och lokalbyggandet samt ROT-marknaden för flera år framåt. Prognosen släpps tre gånger per år (augusti, november och april).
Passa på att beställa rapporten om du vill ha detaljerat, fördjupande och unikt material och grotta mer i byggmarknaden de kommande åren.