Bygglovsansökningar är något som har en stark och viktig historia i Stockholm stad– men även inom Byggfakta. I den här bloggen berättar vi om när och hur bygglovet som företeelse föddes, hur Byggfakta arbetar med bygglovsinformation – och om Boverkets arbete med att digitalisera processen.
Hus på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm (Kvarteret Morpheus). Ritningen är inlämnad av arkitekt J. Werling år 1732. Beställare var svärdfejare Andreas Swart. Källa och upphovsrätt:
Stockholms stadsarkiv.
När Johan Eberhard Carlberg, som var Stockholms stadsarkitekt 1727–1773, tog initiativ till förordningen om att alla som önskade bygga ett nytt hus, eller bygga om ett befintligt, måste lämna in en kopia (avritning) på ritningen till stadens myndigheter var syftet att kontrollera hur staden utformades och växte. En viktig anledning till att all ny bebyggelse granskades var att det skulle byggas ett nytt slott i Gamla stan och därmed var det noga att det såg snyggt ut runt slottet.
Även om byggnadsritningar hade lämnats in till staden sedan början av 1700-talet var det först 1736 som ritningskravet på ny- och ombyggnation lagstadgades. Carlberg tog därmed det första steget till dagens krav på bygglov, tidigare kallat byggnadslov.
Den allra första och äldsta ritningen i Stockholms stadsarkiv är från maj 1713 och gäller ett bostadshus på Badstugugatan på Södermalm. Beställare var kommissarie välborne herr Wattrang och arkitekten hette Jonas Nilson. På den här tiden var Nicodemus Tessin den yngre stadsarkitekt. Huset uppfördes enligt ritningen men revs på 1930-talet. Originalet, till höger, finns i arkivet i Liljeholmen.
Källa och upphovsrätt: Stockholms stadsarkiv.
Exakt 200 år senare, 1936, föddes Byggfaktas affärsidé. Bengt Wigart, bolagets grundare, kom på den geniala affärsidén att samla in information om bygglov. Han cyklade sedan runt till olika byggare i Stockholm och sålde informationen. Det var starten på bolaget Byggnadsupplysningar som är ursprunget till dagens Byggfakta.
Något annat än själva byggloven som bidragit till att reglera och granska byggnationen i Stockholm var 1874 års Byggnadsstadga (som trädde i kraft i januari 1875). I Byggnadsstadgan, Sveriges första nationella planlagstiftning, ställdes krav på att varje stad skulle ha en plan, en stadsplan, samt en byggnadsnämnd med ansvar för byggandet i staden. Lagen reglerade byggandet mer i detalj och gav nämnden möjlighet att använda sanktioner mot den som bröt mot reglerna.
Ritning från 1854 av arkitekt Johan Fredrik Åbom. När huset byggdes på Södermalm hette fastigheten Barnängsbacken större. I dag är fastighetsnamnet Gröna gården 1 och huset, som finns kvar och förvaltas av Stadsholmen, är inte så mycket förändrat. Ritning upphovsrätt: Stockholms stadsarkiv.
Nedan: Så här ser huset ut idag. Foto: Susanne Bengtsson
Under 1900-talet infördes flera nya regelverk för att hantera den växande staden med tätare städer, som en följd av industrialiseringen. 1947 beslutade Kungliga byggnadsstyrelsen om en ny byggnadslagstiftning, som trädde i kraft i januari 1948 och hade fortsatt fokus på tätorter. ”För landsbygden i övrigt har man icke velat införa något sådant generellt koncessionsförfarande som skyldigheten att söka byggnadslov innebär”, står det i grunddragen av den nya lagstiftningen. Men på 1950-talet skärptes reglerna även för landsbygden. 1959 fick kommunerna möjlighet att reglera den tätare bebyggelsen och 1972 begränsades den fria bebyggelsen.
Att Stockholm var så tidigt ute med att dokumentera alla nybyggen har lett till att stadens bebyggelseutveckling är ovanligt väldokumenterad. På Stockholms stadsarkiv vid Liljeholmen finns över 2,5 miljoner ritningar från 1700-talet och fram till 1978 på allt från palats och fabriker till kolskjul och avträdeshus. Denna ”arkitektoniska guldgruva” är unik och 2011 utsåg FN:s organ UNESCO bygglovssamlingen som världsminne.
Länk till Stockholms stadsarkivs databas>>
Insprängt i berget på Liljeholmskajen, i Vin och Sprits gamla tunnlar, är miljön optimal med en temperatur på cirka17 grader och en luftfuktighet som ligger runt 37 procent. Här förvaras originalritningar från åren 1713-1978. Bygglovshandlingar därefter arkiveras löpande på Stadsbyggnadskontoret.
Foto: Susanne Bengtsson
Så här jobbar Byggfakta med bygglovsinformation:
Projektdatabasen: I Byggfaktas databas har vi cirka 50 000 aktiva projekt. Sökta bygglov (inklusive förhandsbesked och bygganmälan) är en av alla de källor som vi använder för att fånga upp information om nya byggprojekt som offentliga och privata byggherrar planerar. Ungefär en tredjedel av alla bygglov gäller företagsprojekt.
Vi tar in bygglov från Sveriges kommuner, mestadels sker insamlingen digitalt från landets bygglovsavdelningar, men vi har även personliga kontaktpersoner. Informationen matas in i vår databas och paketeras i olika tjänster till våra kunder i byggbranschen som vill hålla koll på vad som planeras på projektmarknaden. Vissa bygglov ringer våra kommunikatörer på för att stämma av mer information om de planerade projekten.
Så här samlar vi in information>>
Så här går byggprocessen till>>
Husguiden är en av våra produkter som riktar sig till privatpersoner som sökt bygglov eller fått lagfart. Vi hjälper dem att komma i kontakt med hantverkare, butiker och tjänsteföretag som kan hjälpa till att genomföra renoverings- och byggprojekt.
Läs mer om Husguiden>>
Så här jobbar Boverket med att modernisera bygglovsprocessen:
Vilken nästa milstolpe blir i Sveriges bygglovshistoria återstår att se. Nästa steg är inte långt borta, och då handlar det om en bygglovshantering helt utan fysiska handlingar – och garanterat utan cykel!
Boverket har ett uppdrag att verka för digitalisering av lov- och byggprocesser genom att ta fram ett stöd för offentliga aktörer avseende användningen av byggnadsinformationsmodellering, BIM, för byggnader. I arbetet ska Boverket utreda byggnadsnämndernas behov och kapacitet av att implementera BIM-modeller vid hantering av bygglovsärenden.
Idag hanteras lovprocesserna på olika sätt i olika kommuner. I vissa kommuner kan ansökan om bygglov hanteras i en mer eller mindre digital miljö medan det i andra kommuner fortfarande är blanketter och pappershantering som gäller.
Boverket har, utifrån en referensgrupp med representanter för byggnadsnämnder och systemleverantörer, uppskattat att 70-80 procent av landets kommuner hanterar bygglov ”digilogt”. Med detta menar myndigheten att filhantering och kommunikation i stor utsträckning sker digitalt via e-tjänster och automatiserade funktioner, men att själva handläggningen av ärenden sker utifrån digitala representationer av handlingar på papper, vanligtvis PDF-filer.
Här kan ni läsa mer om Boverkets uppdrag>>
Handritad bygglovsritning på papper från 1732 - ett hus på Regeringsgatan i Stockholm ritat av arkitekt Hind Möller på uppdrag av Murmästare Jonas Forsberg. Vad blir nästa steg i bygglovets historia?
Källa och upphovsrätt: Stockholms stadsarkiv.